Det verkligt svåra var att bara släppa taget och att lalla sig in i ett universum våga sticka sönder hela armen låta kanylen sticka sönder varenda ven varenda dröm, varenda bit av barnaskratt som aldrig fick gro ur sommarbruna barnaminnen...
Är pappa till tre pojkar. Går nu andra terminen på Skurups Folkhögskolas skrivarlinje där jag får möjlighet till att utveckla mitt skrivande och mina texters tematik.
Jag tog en dag steget att göra mina texter offentliga och fick en fantastisk respons från flera läsare, på tematiken, det litterära och mitt mod att skildra sanningen som den ser ut för många. En stor del av innehållet i mina texter bygger på mitt eget liv, dock inte de sexuella övergrepp min litterära gestalt Marek blir utsatt för eller de mord och övergrepp han själv begår.
Som många andra som blivit kränkta i sin barndom fann jag drogerna. När jag var tolv drack jag mig full första gången. Det var då jag hittade hem. Jag behövde inte vara livrädd längre. Alkoholen och de andra drogerna gjorde att rädslan, skamkänslorna och ångesten försvann. Under de följande trettio åren rörde jag mig sen över ett fält som exploderade av extremt våld, söndertrasande begär och konsekvenser ur mitt missbruk.
Jag är nu nykter och drogfri narkoman. Det har varit en känsloladdad väg dit kantad med tuff kärlek men samtidigt fylld av glädje och tacksamhet.Tacksamhet över att jag trots allt överlevde, det var ingen självklarhet.
1 kommentar:
klaffande brutal o sanningsenlig den här
Skicka en kommentar