Taastrup Have

Vem orkar med historien om allt det gråa i ditt hår. Vem orkar lyssna tror du? Dra åt helvete med dig, jag drar härifrån nu. Fattar du? Sparkar omkull bordet, spräcker läppen på dig, sliter åt mig mina verktyg krossar tv med en spark, skär upp hälen ramlar ut med en osäkerhet som inte visar ansikte, vräker igen dörren, är så jävla svag och sjuk, luddig, minns egentligen inte varför jag är på väg till inget igen. Bryter upp dörren till källaren, kryper ihop, får fram en påse löser allt på fem meter slår i mig, nålen för jävla grov slutar inte blöda spyr fan fan fan börjar gråta försöker stoppa blodet sitter på alla fyra känner mig ändå glad nej känner mig fri? Den jävla subban kan ha det så jävla bra då. Svettas av skräck och amfetamin! Ögonen är på väg att trycka sig ut ur skallen... fan måste fixa nya kläder, bryter några källarförråd hittar en kamera, bultsax, lite kläder, de ser för jävliga ut. Måste ut nu, uppför trappan, snöar fast vid porten, vågar inte, jo måste fixa pengar, nu! Sparkar upp porten, nerför Nordparkstien mot Taastrup have, kanske hittar några bögar att banka, gångstigen nu, möter tre, visst e dom fjollor! "Jävla fjollor!" och fäller den första med bultsaxen, hans ansikte spricker som en rutten melon, slår honom i lungorna och blod forsar ur munnen, näsan och ögonen på honom och stänker ner hans bögpolare som kurar ihop sig i sina jävla bögkappor, det är vansinne nu, vänder mig om för att ta nästa, han gråter, faller på knä, fy fan vilken fjolla, jävla tårar...skiter i honom, kanske jag kan snacka till mig en redis istället...