söndag 30 mars 2008
Andedräkt
Det är en skräckens timme som väntar
ljudet av hans nariga fötter mot ett golv
nyckel som vrids om
ostörd till mammas fyllesnarkning
knäpper pappa upp sin gylf
lutar sin andedräkt nära
jag tar ett djupt andetag
och luften tar plötsligt slut
för nu är timmen kommen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
mycket stark o inlevelserikt skrivet, snyggt betonat o känt
Som ett vrål som inte kommer ut. Luften är slut. Panikens timme, ångesten timme, dödens timme. Timmen då livet upphör att finnas.
Om och om igen. Nattlig terror. Och varje gång lite mindre liv och mer död... inuti.
Det finns starka bilder i din text. Läsarens egna bilder skapade av orden och det man tror händer eller känner igen.
Bilderna är du verkligen duktig på att leverera. jag kan ta emot dem men inte ta in dem. Inte efter läsningen, kanske efter en stund. Kanske.
Det finns mer verklighet i detta än i de flesta texter, du vågar berätta... tack för det.
Skicka en kommentar