Kvar fanns ett labialljud.

Jag är ensam med dig, din bror har lämnat oss ensamma. I vardagsrummet har väggrenoveringen avbrutits två decimeter från taket. Mot de spacklade väggarna står åtta svarta sopsäckar uppradade med kläder från det som kallas mitt liv och på pappret har jag fortfarande ett namn, det minns jag tydligt. Jag gråter och ber dig sluta. Skriker att jag är rädd för dig, att jag inte har gjort något fel. Jag har inga pengar gråter jag och låser in mig på toaletten. Du skriker att du ska skjuta mig och slår sönder dörren. Det är vansinne nu. Dörren är borta, det är stilla och tyst, jag tittar på dig. Du har inget vapen, bara en yxa och jag känner den varma urinen längs mitt lår när slagen kommer, stänk av tänder och tårar och jag faller i golvet.

Pundare Lindegrens suck

Och hur alla klyftor som alltid klagat
efter sina broar i hans bröst
långsamt slöt sig, som ögonlock,
hur fåglar strök förbi, som drömmen om död
och tillslut den sista lärkan, snuddade hans arm
störtande honom i överdos

Snöbrev ll

Det finns naturligtvis värme mellan oss fastän vi blivit snömänniskor
vår förtvivlan är den lägereld vi sträcker händerna mot om den också inte brinner med lågor
Vi som länge levt under valv av frost
kan plötsligt lyftas liksom en våg
av inbillad okänd kärlek

Werner och verkligheten

Efter att ha läst 73 (förfärliga) dikter om kärlek
önskar jag lägga ett ord för hennes kusin,
verkligheten, kvarlämmnad på ängen
Jag talar också på en hemlös vägnar
som åtnjuter skugga och vindskydd.
Efter ha läst 73 dikter om längtan, tårar och lögner
önskar jag frambära min hyllning till fotarbetet,
den inåtvända själen, konsten att stanna
och äga inget - såsom den hemlöse
eller hennes syster, sanningen,
som glanslöst men evigt borde grönska

Snöbrev

Det är rätt det du frågar om livet i knarkarkvart
Ofta lockades vi ut av misstag
någon hörde steg någon röster
Alltid var det samma skärande förvirring
som blandade snö med snö.
Dagen kan därför bli lång
men de som väntar nästa leverans
har alltid sin väntan tillsammans
de vakna delar sin vakenhet de sovande
har stämt möte i sin sömn...

Pundarlarven

Jag sträcker mig ut från min knarkarkvartsgryning
och spanar mot evigheten:
evigheten är alldeles för stor i dag
alldeles för ljus och öm
Jag tror jag stannar i mitt mörker
och mäter upp det sista vita...

Blev så pornografiskt sugen på fransk sockerkaka

En Almayers kaka kan man baka med glädje, om man följer receptet från Saint Armandkapellet, men att snegla på receptet som finns på vägen till Quartel går också bra, om man tar rätt färja förstås. Bartleboom kaka bakas däremot av en slump
”Ska jag använda salt?”
”Nej.”
”Hjortronsylt?”
”Nej.”
”Kunglig sill?”
”Nej.”
”Fint. Finns det någon ledig bakform?”
”Ja.”
”Jag tar den”
Den vackra bakformen låg ensam på en träbänk och väntade. En nysmörad bakform som väntade på nya dofters drömmar. Min hand rörde sig vällustigt längs bakformens kant och i det spillda mjölet skrev jag.

Bartleboom kaka nr 1.

Med fingret och av slumpen vald numrering. Ett väl utfört hantverk utan recept.
” Den första decilitern blir mjöl, den andra och tredje är mjöl med en och en halv tesked vaniljsocker. Sedan lite socker, kanske två deciliter. Femtio gram smör eller margarin, slumpen får avgöra, en deciliter vatten eller mjölk, slumpen igen.
”Och det där?”
”En och en halv tesked bakpulver”
”Nej, inte det ... det där.”
”Två ägg.?”
”Mmm.”
” Ägg, vet du väl? Det är vanliga ägg.
”Ett sånt fånigt recept.”
”Det är inte ett recept ... det är slump, jag undervisar om slump på universitet, förstår ni? Och jag bakar med slumpen istället för att använda recept. Jag vispar socker och ägg pösigt, jag säger God dag till smöret, God dag mjölken och låter det koka upp. Sedan slumpar det sig att den heta smörmjölkblandningen möter äggsmeten, men det är fortfarande inte något recept.
”Det är inget recept.”
”Nej.”
”Nähä. Då säger jag God dag till mjölet, God natt till receptet och låter blanda i bakpulver och vaniljsocker, du har väl inte händelsevis sett sleven, nej det finns visst inget slev heller, jag rör med gaffel och häller i vacker smörad och bröad form. Här är grytvante, varsågod, där är ugnen, etthundrasjuttiofem grader i nedre delen av ugnen, trettiofem till fyrtio minuter, jag hoppas det inte stör er...